Vems jämställdhet?
På samma sätt som hbt-rörelsen kritiserats för att ge homosexuella mäns frågor mer tyngd och prioritering än lesbiska kvinnors, och arbetarrörelsen kritiserats för att ge arbetarklassens män mer makt än arbetarklassens kvinnor, har jämställdhetsarbetet kritiserats för att utgå ifrån vita, heterosexuella medelklasskvinnors vardag och problem.
Mäns våld mot kvinnor i förhållanden har getts mer utrymme inom kvinnorörelsen än hedersrelaterat våld.
Antalet kvinnor i bolagsstyrelser är en viktig principfråga för jämställdheten, men det är väldigt få kvinnor som berörs av det. Jämfört t.ex. med högre lön eller bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor.
Likaså kvinnors rätt att bilda familj - eller låta bli. P-piller och rätt för ensamstående att inseminera sig har traditionellt varit viktiga jämställdhetsfrågor. Viktigare kanske än lesbiska rätt till insemination.
Sällan blir det så tydligt som i den s.k. pigdebatten, det vill säga frågan om vi borde ha skatteavdrag för hushållsnära tjänster som städning. Rätt till städhjälp ska lösa kvinnors dubbelarbete - att kvinnor både ska ha betalt arbete, göra karriär och ta hand om hus och hem. Men för vilka kvinnor skulle städhjälp lösa dubbelarbetes-problemet? För de som städar lär knappast ha möjlighet att anställa en kollega, oavsett skatteavdrag. Å andra sidan har vi länge haft s.k. ROT-avdrag, som gynnar hantverkarbranscher som domineras av män. Men när en kvinnodominerad bransch nu skulle gynnas med skatteavdrag protesterar man. En slump? Knappast, menar vissa, och argumenterar för att att hushållsnära tjänster medför ökade karriärsmöjligheter för kvinnnor.
Exemplet med lesbiska kvinnors rätt till insemination eller problemet med hedersrelaterat våld eller när en kvinna som bär slöja diskrimineras på en anställningsintervju visar på problem med gränsdragningar mellan frågor som "jämställdhetsfrågor", "hbt-frågor", "antirasismfrågor". För många kvinnor drabbas av problem som inte är antingen jämställdhets- eller antirasismfråga.
Det är också ett av argumenten till en sammanslagen diskrimineringslagstiftning och en enda superombudsman mot diskriminering - www.do.se.
2009-04-20
